torsdag 26 juni 2014

Hejdå Taiwan...Hejsan Vietnam!

Att vinka av alla kära vänner i Taiwan var inte roligt. Å andra sidan har jag vänner runtom i hela världen nu, inte dåligt.
Måndagen den 23.6 var det dags för avfärd. Klockan 5.15 på morgonen delade jag taxi med två andra flickor som skulle åka ungefär samtidigt. Problemen började naturligtvis direkt och China Airlines jag skulle åka med hade överbokat sitt plan och de frågade om jag ville byta till Eva Air. För mig var det ingen skillnad så så blev det, men före jag satt på detta plan (som dessutom gick 10 min tidigare) var jag genomsvettig. Jag var t.ex. tvungen att byta gate samt stå och se på när de granskade mitt pass uppifrån och ner för att slutligen låta dem förstå att nej - finländare behöver inget visum till Vietnam. Ombord kom jag iaf och träffade Ossi vid bagagebanden (världens slöaste).

Det var nu hög tid att utforska Ho Chi Minh, eller Saigon som det heter från gammalt och som alla kallar staden här i Vietnam. Vi började måndagen med att besöka Benh Than marknaden där det fanns hur mycket krims krams som helst. Så vi bara gick rakt igenom eftersom ingen av oss hade rum i bagaget för krims krams. Vi gick vidare till War Museum och det var ganska intressant till en viss del, vissa bilder var väldigt otäcka osv. Ganska vinklat ur vietnamesiskt synvinkel.

På kvällen for vi upp till en bar kallad Chill skybar vilket inte riktigt var som namnet lät. Den låg ändå på 26th våningen i ett fint hus med bra service men ute på takterassen dunkade värsta discomusiken så man fick ropa för att prata. Fin utsikt ändå.

På tisdagen sov vi ut länge och besökte på kvällen en Water Puppet show.
På onsdagen for vi med en tour till Cu Chi tunnels. Väldigt intressant att se från kriget också. Ossi var ner i allting man fick gå ner i, medan jag höll mig till en kort sträcka i en utvidgad tunnel.

På kvällen hoppade vi på nattbussen till Nha trang, var vi nu är. Dagens har spenderats på stranden och imorgon ska vi besöka Vinpearlland! (Ni kan googla).

Mera bilder kommer om inte förr så när jag är hemma. Ovanstående tagna endast med telefon så. Nu blir det middag och eventuellt fotmassage eller frisering.

torsdag 19 juni 2014

National palace museum och ännu en födelsedag

Igår onsdag bestämde jag, Jessica, Matthew och Patrik att åka till National Palace Museum. Detta museum är 1) väldigt stort, 2) har över 600 000 värdefulla föremål & 3) har många föremål som Kina anser är sina men som Taiwan inte ger dem.
Vi var lata + att det går snabbare och tog en taxi dit. Vi möter ENORMA mängder turister från Kina. De var precis överallt och vi kände oss ännu mera västerländska än vad vi brukar för dessa människor stirrar mera än Taiwaneserna. De är inte lika vana å se "vita" och vill gärna hälsa eller ta foto med en. Nåja, vi gick och anmälde oss till en infodisk att vi ville gå med på en engelsk guidad rundtur. Inträdet till själva museet var gratis för oss eftersom vi är "taiwanesiska" studeranden, dvs vi har ett taiwanesiskt studiekort. Med finska studiekortet hade vi behövt betala en liten summa men nu slapp vi ju - trevligt.
Huvudingången.

Gänget.
Vår engelska guide var bra förutom att han kunde prata 15 minuter om varje föremål. Det betyder att föremålet blev ointressant och tråkigt före vi gick till nästa. Men men, det var fortfarande gratis. Man fick inte fota där inne men vi har sett t.ex. ett halsband + örhängen som var 8000 år gamla. Sedan gamla kokkärl med kinesiska tecken inuti värda en förmögenhet på grund av att det är märkta med just tecknen så man kan räkna ut vem som gjort dem, ägd dem och hur gamla de är. Mycket fint kinesisk porslin fanns förstås också.

På kvällen for vi till ett området kallat Gonguan och åt "all-you-can-eat" hotpot buffé + massor med kakor och hägendaaz glass till efterrätt. Jag åt så mycket att jag mådde jättedåligt efteråt =D tror inte min mage har fått sådär mycket mat på en och samma gång sedan jag till Asien kom.
En pytteliten del av det jag slängde i byttan för att kokas och ätas.
Annars har jag lämnat in mina sista uppsatser + laddat upp alla dokument och sådant som Hanken kräver. Det ska printas ut papper, springas efter underskrifter, skanna in och ladda upp osv för att ens få hela utbytet godkänt. Först ett papperskrig före man är iväg - sedan ett för att komma härifrån också. Sedan har jag varit in till stan med Jessica och Patrik för en sista middag på Vapiano med utsikt över 101. Nedan bilder från när jag gick ner från övre campus. +35 grader i solen kanske - min topp hade bytt färg före jag var tillbaka till Ihouse.




Kommer att sakna allt det gröna och fina.
Campuset här är inte på det sättet något superfint. Men det är ganska mysigt och ingen stressar. Det är grönt och fint och man värnar faktiskt om naturen här runtomkring.



Bilder från vår sportplan. +33 grader visade sporthusets temperaturmätare i skuggan. Tror jag började svettas ännu mer när jag såg det med egna ögon.
Sedan två bilder från vår promenad i stan före middagen på Vapiano.
Sällan sett att 101 ser så här fint och ståtligt ut.

Jessica och Patrik på en gata fullt med uteserveringar.

Taget på tionde våningen efter vår middag. Lite Taipei-by-night känsla.

Nu börjar man få blandade känslor av att lämna detta land. Jag har tre hela fulla dagar kvar, och de kommer säkerligen att gå i ett huj. Hemlängtan smyger på så det ska bli skönt att komma hem, men verkligen ledsamt att lämna alla kompisar här. Speciellt vi som bor så tätt intill varandra på Ihouse har blivit som en familj. Svårt och förklara men så blir det när man ser varandra varje dag i 5-6 månader och äter 1-4ggr tillsammans per dag.

Mitt projekt packa har också satt igång:
En stycken inte-så-stor kappsäck ska rymma:

Ett stycken kaosartat rum.
På måndag tidig morgon styr jag kosan mot Vietnam! Får äntligen träffa Ossi där så då känns det halvt som att vara hemma redan. För er som undrat, han är nu just på tåget någonstans mellan Mongoliet och Kina.

lördag 14 juni 2014

Bloggtexten utan text

Jag är för lat för att skriva ingående långa texter så det blir mera bilder med förklarande meningar denna gång.
Tja - denna bild säger mycket. Min datorsladd har gett upp hoppet och jag är tvungen att ha den t.ex. på detta irriterande sätt för att få den att ladda datorn. Så pappa läser du det här - skriv upp på din lista vad Alexandra behöver. Fake-kopiorna här är så dåliga och tänker inte köpa en ny sladd å släpa hem den när denna ändå (hoppeligen) tänker fungera någorlunda tills jag drar.

Sen har jag varit på cykeltur:


Man kan cykla säkert 50 km på enkom gjorda cykelbanor längs rivern som jag brukar jogga längs. Jag och Christoffer från Sverige hoppade på varsin Ubike och drog iväg på en 30 kilometers runda (15 km dit och sen hem). Ubiken fungerar så att du får lösa ut en med metrokortet och sen lämna tillbaka cykeln på ett annat ställe. Dessa ställen finns överallt över stan.

Sen i fredags var jag ute på stan och kikade runt lite. Hitta bl.a. dessa erbjudanden:



Man slutar ju aldrig att förvånas i detta land. Denna gång kände jag ju dock inte för att få en tightare vitare vagina med förändrad G-punkt så jag gick lugnt vidare.
Åkte upp och åt sushi på 10onde våningen i ett hus kallat ATT Fun där vi hänger nu som då.
101 som kikar fram bakom World trade center.

I fredags for jag Jessica och Matthew för att utforska Barbie café som finns i centrum här. Det var väldigt rosa.


Sen tog vi bussen hem. Luftkondisen i den var sönder så hur tror ni inte man kan göra då? Jo, enligt följande:
Helt enkelt att köra med dörren upp för att få in luft.
Sen har vi ju hunnit ut och festa en del. Blir mera sådant nu när det är farväl, goodbye, hejdå partyn konstant. Nästan så man hinner bli trötta på dem före man ens själv kommit iväg härifrån.
Thanh, jag och Letizia i onsdags. Kommer å sakna dessa brudar!

Letizia å jag i fredags. Jag med Letizias lånade klänning.

Lördag dag (nyss hemkommen) spenderade vi på Grand hotel Hyatt bredvid 101 på ett poolparty delvis sponsorerat av Adidas.
Det var det! Måste försöka bli ännu effektivare på att ta foton. Harmar mig alltid varför jag inte fotograferat vissa saker när det redan är för sent. I stundens hetta tänker jag liksom inte på det.
Maten börjar man nog trötta på. Nu har jag gett upp att försöka hitta nya goda (och billiga) maträtter så jag 1. struntar i priset om det är gott, 2. går inte till nya ställen längre för att eventuellt bli besviken efteråt.

söndag 8 juni 2014

Så var det måndag igen då...

Idag har jag exakt två veckor kvar här i Taiwan. Vart har tiden tagit vägen? Känns väldigt konstigt att kunna räkna dagar.
I fredags var det sveriges nationaldag vilket jag och Patrik och Christoffer (Keiju och Jessica är i sydkorea) firade med att åka till samma fiskmarknad jag bloggat om tidigare.
Får det lov och vara ett fiskhuvud? Dessa såg jag inte förra gången för det var tjockt med folk, nu var det mera löst och ledigt även om det var en fredagkväll.

Sedan tog vi tre en taxi in till 101-området. Efterrätten åt vi på crispy creme.

Taiwanaserna är helt galna i detta ställe. Ibland är det kö 100 meter ut utanför butiken? De säljer alltså munkar, och tja, dom var goda men inte mera exotiska än Arnold's i Vasa. Vi råkade dessutom komma dit i lämplig tid - vi fick en donut var gratis! =D
Sen gick vi till Taipei 101 köpcentret och det råkade kanske slinka ner en ny vit festligare topp hem med mig.

Jag ville ju naturligtvis inviga min nya topp på lördagen så jag fick ett gäng övertygade om att vi skulle åka till Marco Polo Lounge som ligger i ett hotell på 38th våningen. Riktigt fin utsikt över hela Taipei och Taipei 101 var också upplyst intill oss. Däremot blev bilderna från vyn inte alls bra eftersom det speglades i glasen från loungens insida. Kul hade vi iaf och fina minnen i bagaget. Vi drog sedan ut till vår favoritklubb Myst och jag kom väl hem 5-tiden, hehe! Så sent har jag aldrig kommit hem förr här i Taiwan. Helt värt det i alla fall!


En selfie på mig och min favorit-fransös Letizia!
 Igår söndag blev det latmansdag pga kvällen innan. Alexander skickade ett foto hemifrån och den festen har nog varit ändå snäppet värre än vår här =D Taiwaneser klarar inte av så mycket alkohol så fastän man festar länge här är inte människorna lika onyktra som hemma tycker jag.
Nåja, i alla fall blev det middag på I-house och sen tog jag å svennepojkarna bussen till Gonguan för att gå på nattmarknad. Nåja, det var nog ingen nattmarknad men det var i alla fall nattmarkandsstuk på det hela. Vi köpte varsin sorts Taiwanesisk kaka och Christoffer skosnören. Sen började det spöregna så vi hoppade på bussen hem.

Idag lär det vara supervarmt ute. Jag har ännu inte ens öppnat dörren ut på balkongen utan Letizia skickade meddelande, hehe. Istället har jag knackat på hos min granne - fransosen Hector och han har lärt mig hur man paddlar en Dragon boat. Idag eftermiddag har jag nämligen en 60 minuters gruppresentation om Dragon boat festival och jag ska nu lära alla att paddeltekniken. Någonting måste man ju fylla ut minutrarna med... =D

torsdag 5 juni 2014

Saker och ting man aldrig lär förstå sig på här i Asien:

Ja, följande grejjer ifrågasätter man inte mera för man är väldigt van. Men alla som kommer utifrån eller när hemlängtan slår på brukar reagera på nedanstående:
  • Varför man ibland ska betala bussen när man stiger på - och varför man ibland betalar först när man stiger av.
  • Varför trycket i många kranar dör ut när man antingen vill ha varmt eller kallt vatten. T.ex. på Ihouse i badrumshandfatskranen är det nästan omöjligt att få kallt vatten - trycket dör ut...
  • Hur man ska vet i vilka toaletter man får spola ner pappret i och i vilka det ska slängas i skräpkorgen. Ibland står demonstrativt en stor papperskorg precis bredvid toalettstolen så man antar att pappret ska slängas dit men den är oftast tom? Sen ibland kan det finnas en liten papperskorg som man antar är till för annat skräp men då är de oftast fulla? På resor inom Taiwan, t.ex. Green Island, vet man att avloppssystemet är sådant att pappret ska i papperskorgen, men här i huvudstadsregionen/campuset är det nu som då väldigt diffust. 
  • Varför precis varenda taxichaufför är halvblind? Hör det inte till att man som chaufför ska kunna se? Tro inte att man kan visa en adress på telefonen utan att chauffören stirrar på en som att man inte är klok och drar fram förstoringsglaset (vem använder sådana på 2010-talet?!) ur facket vid passagerarframsätet, alternativt några gamla skruttiga glasögon. Det värsta är nog dessutom om man viftar med en adress eller karta var namnen endast är skriva med våra bokstäver och inga tecken.
  • Man vet inte alltid vad man äter. Så är det bara. T.ex. förklarade min buddy Summer här för någon dag sedan att man ofta äter t.ex. hönshjärtanen osv. Undras hur många sådana jag stoppat i mig utan och veta vad det var. Lär bli några till också, kyckling här är oftast bäst tillredda köttet enligt mina smaklökar.
  • Maten serveras aldrig på samma gång till bordssällskapet. Det som blir färdigt först serveras först - enkelt. Detta kommer egentligen ifrån att folk här brukar ofta dela alla rätter de beställer in, men "modernare" restauranger här har inte ännu riktigt begripit att när alla beställer in egna rätter känns det kanske lite dumt när person A har ätit upp all sin mat innan person D ens har fått sin.
  • Folk somnar precis överallt. De sover i metron, bussen, matbordet, restaurangen, biblioteken och caféerna. Till exempel på ett café om man håller på med något skolprojekt på samma gång är det bara att lägga ner sitt huvud på bordet en 20 minuter eller så.

Det finns säkert många många fler, men dessa var de jag kom på direkt nu ikväll när jag fick idén om att skriva ett sådan här inlägg. 

tisdag 3 juni 2014

Blev inget mera dragon boat race...

Istället hittade vi på andra saker!
På söndagen tog Keiju med mig och Jessica till Taipei expopark. På förmiddagen hade jag även hunnit med en träningspass på gymmet. På gymmet här svettas man enorma mängder. Har aldrig sett förut att det till och med dropp av benen. Så varmt är det.
Men jo, expo parken. Vet inte riktigt ännu vad det är. Men där fanns i alla fall god mat, lokala råvaror, fina lite dyrare matprodukter som syltburkar osv, handgjorda smycken, live musik å ett par bar/restauranger. Mycket folk ute och varmt som sjutton men god mat fick vi njuta av. Jag fyndade också ett armband till mig själv (mamma du kan låna).
Mycket folk ute.

Det såldes min favorit - färsk frukt färdig skuren i bitar!

Utanför ingången till foodcourten.

Matstånden. Olika maträtter representerade från olika länder.
Jag åt indiska vitlöks-naanbröd och spanska quesadillas. Ack så gott med någonting icke kinesiskt. En glass till efterrätt och jag var nöjd att åka hem. Synd att det tar minst 60 minuter en väg att åka med metro varifrån vi bor...

På måndagen var det officiell ledig dag här pga dragon boat festival. Keiju och Tereza (Tjeckien) ville åka på paragliding till en strand ca 60km österut från Taipei. Dit tog vi bussen och tåget. Väl framme slog Jessica och jag oss ner på stranden. Den var lite speciell - det var nämligen en svart sand.
Bilder ser ju nästan ut som att vi skulle ligga på söndrig asfalt =D
Dagen gick i ett hujj och naturligtvis fastande vi i trafikstockning så vi kom hem först runt 20-tiden. Då snörade jag på joggingskorna och drog ut på en liten jogginglänk.

Idag har jag skrivit klart ett skolarbete som skulle vara 10-sidor. SÅ SKÖNT. Intervjuade min buddy idag och skrev ner allt hon berättade + fixade sidlayout och så vidare. Man kan ju nog bli galen på word ibland när orden hoppar, rubriker flyttas runt, sidnumreringen stämmer aldrig och punktlistorna fungerar inte heller. Före man har allting som det ska se ut har man hunnit googla x antal gånger för att lista ut hur man gör... Men nu är det som sagt hommat hanskassa. Nu har jag bara kvar en 60 minuters gruppresentation. Ska träffa gruppen imorgon på förmiddagen och försöka få någonting till stånd. Har redan gjort en intervju med en person inför det också.
Nåja till det roliga, eller sorgliga, hur man nu ser på saken. Idag for jag på avskedslunch för Simen från Norge. Han har jobb som väntar hemma och lämnar således imorgon. Vi var till en restaurang som heter Rama Thai på 10onde våningen i ett hus kallat ATT Fun.
Restaurangen från utsidan.

Glada lunchfirare.

Jag och Thanh från Tyskland.

Intressant orange mjölktee som serverades på thailändskt vis.
Vi hörs!